Magpirr och resfeber

En lätt svindlande känsla har börjat komma över mig då och då. Lätt ångest har jag tolkat det som. Men så idag slog det mig, jag har resfeber!! Det är ingen fysisk resa jag står inför men det är oerhört pirrigt och spännande att det ska komma en till liten person till oss snart.

Jag är så tacksam att jag får de här lugna veckorna hemma nu. Det gör verkligen att jag kan ta mig tid att låta det sjunka in allt det stora 🤗

Annonser

Plötsligt redo

V.33 (32+2) idag. Och plötsligt börjar jag längta efter att lillasyster ska komma ut. Att jag knappt kan gå idag pga smärtor i korsryggen som strålar ut i ena skinkan kan ev ha något med saken att göra… Och jag som bara skottade lite lätt fluffsnö i helgen, och lyfte barn som ville bli kastade i snöhögar några gånger 😩 Fysiska begränsningar är verkligen inte min grej… Dessutom har vikten rusat iväg och jag ligger nu på ca +15 kg, av helt förklarliga skäl då jag tryckt godis och bullar i kvadrat för att orka med de långa dagarna i skolan de senaste veckorna. Tänker att det förhoppningsvis lugnar ner sig nu när jag är hemma, och att jag lägger mig och vilar istället för att äta godis om jag är trött.

För nu börjar äntligen mina ”lugna” veckor. I fyra veckor nu ska här skrivas uppsats och därpå ska tre-fyra veckor ägnas åt seminarieuppgifter. Alltihop redovisas senare under terminen men jag har inga tankar om att jag ska orka/hinna/vilja hålla på med dom efter förlossningen precis.

Nej, åter till att skriva metod…