Mannen och Ikea

God morgon på er!

Här vaknade jag 07.53 av att grannens hantverkare satte igång med sina betongverktyg igen. Igår satte det igång kl 10 och höll på till kl 15, höll på att bli galen! Har letat fram mina hörselkåpor som jag sitter med i soffan men det är inte så lätt att få till den där vilan jag är sjukskriven för att få…

Nåja, det var inte vad jag skulle skriva om. Istället var det min fina man och förra helgens besök på Ikea. Gång på gång får vi bekräftat hur olika vi är och hur fantastiskt bra det kompletterar den andre. Men det här slog alla rekord tror jag.. Jag har ju läst hur en del av er längtat efter att få gå på Ikeas barnavdelning och känna, klämma och köpa till det egna barnet. Själv avskyr jag all form av shopping och Ikea är nästan värst av allt. Brukar bli illamående, ilsken och yr när jag är där. Enda sättet att överleva är att ha en klar lista på vad jag ska ha och sedan ta ett djupt andetag innan jag går in och så bara få det gjort. Men på väg in i varuhuset när jag försöker stålsätta mig för att överleva utbrister mannen plötsligt: ”Tänk, äntligen får jag också vara en av de där lyckliga som går omkring med sin gravida flickvän på Ikea och ska handla till sitt gemensamma hem!”

Behöver jag säga att jag mest bara gapade och glodde på honom? Min stora, starka man 🙂 Han är så fin och jag älskar honom så oerhört mycket!

Annonser

Äntligen internet!

Åh, vilken befrielse det är att kunna ha internet på datorn igen! Jag har ju haft ett trådlöst abonnemang hemma och det flyttade jag med ner till Skåne. Så långt frid och fröjd, tills vi upptäckte att sladdarna för inkopplingen var kvar i de kartonger jag lämnat till min vän M där uppe i norr. Så nu har vi väntat på att hon skulle åka in till stan och skicka det där vi lämnade kvar. I går kom så äntligen det sista bussgodset fram och nu kan jag alltså äntligen ha full tillgång till internetvärlden! Och äntligen kanske jag kan kommentera på era bloggar igen. Internet i telefonen i all ära, hade gått under utan min iPhone!, så är det något annat att ha ett helt tangentbord och att kunna se hela sidor på en gång.

Utöver det rusar tiden fram. Jag är trött mest hela tiden och hormonerna har börjat spöka med mig ordentligt. Humöret åker upp och ner, jag gråter för saker jag aldrig reagerat på förut och är allmänt känslig. Dessutom har jag börjat må illa igen och det är väll sådär. Tur att jag fortfarande har mina Lergigan.

Pluppen pluppar runt där inne och ger sig mer och mer till känna. De senaste dagarna har vi börjat kunna identifiera en liten fot och en rumpa när vi kikar och känner på magen. Hon trycker dock ganska mycket uppåt mot lungorna men även med huvudet ner i bäckenet och på min blåsa. Kort sagt så ligger hon väldigt långt in mot ryggen och det känns. Enda fördelen är väll att jag inte får så ont i ryggen av tyngden, däremot har jag svårt att andas… Sova var omöjligt ett tag då jag inte får syre till huvudet om jag ligger på rygg, får ont i bäckenet om jag ligger på sidan och omöjligen ligga på mage av naturliga skäl. Som tur var hade vi en gammal madrass som mannen nu har skurit ut ett ”maghål” i. Ser inte klokt ut när man ser min sida av sängen men å vad jag sover gott nu när jag kan ligga lite halvt framåt på natten när jag ska sova.

Fortfarande är där också en hel del att packa upp. Jag tycker inte vi gör annat än köper saker som vi bär upp till lägenheten och sedan rensar på något nytt ställe och sedan släpar ner en massa som sedan ska köras till återvinningen. Och vi har inte ens börjat med de större renoveringsprojekten! Blir lite stressad ibland men det är ju trots allt 2 månader kvar. Vi hinner nog…