Årets missförstånd – Lättad och tacksam

Efter två dagars ångest så var det äntligen möjligt att ringa kvinnokliniken och fråga vad tusan det här med dysplasin handlande om. När sköterskan svarade var jag så upprörd att jag pratade i mun på mig själv och hon fick be mig ta det lugnt.

Hon letade lite i journalen, kunde inte alls se någon bokad tid för någon kontroll och läste upp att läkaren skrivit att livmodertapp och allt annat varit helt utan anmärkning. Efter lite mer letande fann hon dock tiden. Det är en inplanerad cellprovstagning som ska tas i år som uppföljning av den dysplasi (vilket är ett annat ord för onormal tillväxt/cellförändring) jag hade 2013.

Åh, herregud den lättnaden! Och tacksamheten!

Det jag ska ta med mig från detta är att när jag själv börjar jobba så ska jag vara väldigt tydlig och noga med att förklara vad jag säger till patienterna, även sådant som råkar passeras i förbifarten.

Jag ska också anstränga mig hårt för att sluta ha åldersångest. Istället är det dags att börja vara tacksam för varje år jag får bli äldre och faktiskt finnas kvar här på vår jord.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s