Att lämna nycklar på jobb och att slåss med känslan av misslyckande

Jag orkade inte ta mig iväg igår. Skickade istället ett sms med beskedet att jag blir sjukskriven sommaren ut och att jag skulle komma förbi idag istället. Fick till svar att hon ville hinna prata med mig när jag kom. Hu så ont i magen jag fick. För vad ville hon säga? Skulle hon skrika på mig och skuldbelägga mig? Angripa att jag inte signalerat att något var fel tidigare? Jag kämpade med mig själv hela kvällen igår och försökte göra mig stark och hård i tanke och handling. Förbereda mig på att inte gå in i diskussion utan bara konstatera fakta och sedan gå därifrån.

När jag väl var där i morse visade det sig att mina farhågor var onödiga. Eller så blev det lugnt just för att jag var så samlad. Hon frågade en del kring hur jag mådde och jag framhöll sammandragningarna och foglossningssmärtan. Att det kommer stå något mer depressions- och stressrelaterat på sjukintyget får hon upptäcka senare. Jag varken orkar eller vill prata om det med henne. Mest var hon ändå bekymrad över bristen på sjukintyg. För hon måste ersätta mig nu på en gång och hon vill inte riskera att stå med två anställda om det är så att jag kommer om två veckor och säger att det inte blev någon sjukskrivning och vill komma tillbaka. Jag intygade att det inte kommer hända, att i så fall så får jag säga upp mig eller lösa det på annat sätt. För att göra henne ännu lugnare så har jag även skickat ett mail där jag intygar att jag inte kommer tillbaka och att om min sjukskrivning mot förmodan inte blir av eller går igenom hos FK så vill jag bli uppsagd, alternativt kommer säga upp mig själv, eller som ytterligare en möjlighet ta föräldraledigt fram tills dess att jag kan få havandeskapspenning. Vet inte hur mycket ett sådant mail kan vara värt. Eller om det kan användas mot mig, men vad fasen. Jag är inte den som håller på information bara för formalitetens skull. Jag är övertygad om att vi båda vill lösa detta utan konflikter med fackförbund och arbetsmarknadsdomstolar. Hur som är det inte helt avslutat förrän jag kunnat skicka henne sjukintyget och framförallt inte innan jag får min slutlön i oktober. Men rent mentalt ska jag jobba på att släppa frågan nu.

Men så känslan hos mig själv. Den jag slåss med. Känslan av misslyckande och oduglighet som medborgare. För är det okej att vilja bli sjukskriven? Parasiterar jag inte bara på samhället? Samtidigt ser jag ju att det är nödvändigt. Att det är så oändligt mycket billigare för alla vårdinstanser att sjukskriva mig en kort period nu istället för att jag går i botten och därmed behöver oändligt mycket mer hjälp. I förlängningen tror jag även att de ser det som en investering i mina familj och mina barn. För mår jag dåligt är risken att de också kommer må dåligt. Och behöva hjälp. Som kostar samhället pengar och tid. Om man nu ska se det helt krasst alltså. Dessutom skulle jag aldrig döma någon annan som vore i min situation och fick denna hjälpen. Bara tycka att det var fantastiskt och bra. Så jag måste sluta slå så hårt på mig själv. Min kloka man har dessutom övertygelsen att så länge jag dömmer mig själv så hårt kommer jag också tillåta andra att göra det. Och många människor som mår dåligt i sig själva letar efter svagare individer att slå ner på, dessa kommer alltid finna mig och nå mig så länge jag låter dom göra det. Det är så svårt bara. Att vara hård och bita ifrån. Det ligger så långt från min personlighet. Just nu, och sedan flera år tillbaka, använder jag instället strategin att utesluta dessa personer från mitt liv så snart som möjligt. Jag orkar och vill inte lägga energi på att konfrontera dom. Men målet är att i framtiden klara av att faktiskt möta dem och hålla min position.

 

Men nog om detta. Nu ska jag däcks på soffan en stund. Helt slut efter morgonens anspänning.

 

Stor kram på er fina som finns där, som stöttar och som är helt fantastiska genom att bara finnas ❤

Annonser

5 thoughts on “Att lämna nycklar på jobb och att slåss med känslan av misslyckande

  1. Man måste våga acceptera/agera när man inte mår bra. Jag har alltid tyckt att det är en styrka att be om hjälp! Jag har ju inte kommenterat på ett tag men jag har ju följt dina inlägg om din arbetsplats – och de verkar ju inte kloka. Jätteskönt att du tagit dig därifrån och kan ta hand om dig, magen och din familj!!

    Kram

  2. Hej
    Skönt att höra att det löst sig med din arbetssituation. Ville bara skriva till dig och informera om att du inte behöver lämna alla uppgifter till din arbetsplats

    ”Läkarintyg
    Om du är sjuk mer än 7 dagar ska du lämna ett läkarintyg till din institution/motsvarande. Läkarintyget till din arbetsgivare behöver inte innehålla uppgifter om diagnos. Om det finns särskilda skäl kan din arbetsgivare begära att du styrker din nedsatta arbetsförmåga med ett läkarintyg även tidigare än den åttonde dagen.

    Originalet av läkarintyget skickar du själv till Försäkringskassan om du är sjukskriven mer än 14 dagar.”

    All lycka till!! Hoppas att du får en chans att återhämta dig nu när du kommit från denna pressade och ohållbara situation.
    Heja dig

  3. Bifogar info från Fkassans sida. Den info som arbetsgivaren har att agera utifrån

    ”Skriftlig försäkran
    Den anställda ska lämna en skriftlig försäkran till dig om i vilken omfattning hon eller han inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen. Försäkran behöver inte innehålla någon uppgift om diagnos. Vissa kollektivavtal kan dock ha regler om att försäkran ska innehålla uppgifter om diagnos

    Den anställda ska skicka läkarintyg
    Från och med den 8:e sjukdagen måste den anställda lämna ett läkarintyg/läkarutlåtande till dig som styrker att arbetsförmågan är nedsatt. Det räcker med att du får en kopia av läkarintyget.

    Den anställda ansvarar själv för att skicka läkarintyget till Försäkringskassan. Intyget ska skickas i original till Försäkringskassans inläsningscentral, 839 88 Östersund.”

  4. E, TACK! Herregud en sådan lättnad att kunna lämna ett intyg utan diagnos på. Antar att jag enkelt själv kan täcka över de raderna när jag kopierar. Är vad jag tänker göra i alla fall. Så vansinnigt skönt att inte behöva blotta mig för dessa människor.

    Tack igen, det här gör stor skillnad!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s