Trött

V.18 (17+3). Wow! Magen växer så det knakar och ibland är det en riktig liten kula. I alla fall när jag har mycket gaser i magen så att den blir spänd 🙂 Annars kan ingen som inte känner mig se det än, denna gång heller. Märkligt att jag är så nöjd över det. Är väll de gamla ätstörningatankarna som gör det, smalast vinner liksom. Tillochmed när det kommer till gravidmagen. Suck. Tur att jag är frisk i övrigt, är skönt att inte slåss med de demonerna längre.
Tråkigt hitintills är dock att jag inte känner bebisen så mycket. Med lilla E var det fullt liv i magen den här tiden. Jag kan känna diffusa gurglingar och tryck i livmodern men inte mer än så. Kanske sitter moderkakan i framvägg denna gång? Och så kanske plutten har fötterna ner och inåt? E låg ju med huvudet nere till vänster och fötterna uppe till höger mest hela tiden. Nu kan jag ofta få helt akuta kissnödighetsattacker trots att jag nyss var på toa så jag misstänker starkt att det är någon som trampar nedåt…
I övrigt är jag tröttare än tröttast men håller väll ändå igång hyfsat. Tränat två gånger senaste veckan, jobbat som jag ska och även fixat i trädgården en del i helgen. Nästa vecka går jag upp från 50% till 75% i arbetstid. Vi får se hur jag svara på det. Å andra sidan börjar det bli lite lättare sysslor nu. Det ska bakas och det kommer grupper. Inte så mycket mer storstäd med andra ord. Och så är det vår! Sol och värme med liten fin unge som älskar att vara ute och glatt äter jord och stenar när vi gräver i trädgården. Som är med och planterar lökar och flyttar stenar, vattnar och fixar. Fina, fina E. Så lycklig jag är att hon är i mitt liv ❤

Annonser

Om att min systers man inte känner sig välkommen

Pratade med mamma häromdagen. Lägenheten ute på ön som min syster fått är nu iordningställd men de har ännu inte flyttat dit. Hur hon nu klarar två hyror…
Oavsett vad så hade i alla fall hennes man gnällt lite över att byta stadsdel och dessutom klagat över att han inte kände sig särskilt välkommen ut på ön. Där började jag skratta faktiskt. Vad bra att han har uppfattat det tycker jag. För det är mycket riktigt, han är inte välkommen. Överhuvudtaget.
Mamma tycker som vanligt att det är svårt med hela situationen och vi blir som vanligt osams när vi pratar om det. Trist. Nu sa hon i alla fall att hon är rädd att förlora min syster om hon inte accepterar hennes val att stanna hos sin man. Vilket som ni vet inte är min åsikt. Det gör mig så ledsen alltihop. För han splittrar vår familj. Det blir ett evigt pusslande med familjeträffar och sådant eftersom vi valt att utesluta honom. Tänker bland annat på om att det blir dop i vinter om allt går bra. Antagligen kommer min syster inte att vara med eftersom vi inte kommer bjuda hennes man.
Fan vad jag hatar honom!

Vilken skillnad! Och om nattsömn och magen

Mitt recept på Lergigan Comp kom med posten på tisdagen. Och vilken skillnad de gör! Har nog inte förstått hur dåligt jag skulle må utan dom. Att jobba må-ti var en plåga, allt annat också för den delen. Att sedan kunna komma till jobb på torsdagmorgon och ha energi var så skönt! Att dessutom kunna se fram emot att hämta dottern på förskolan efter jobb var underbart.

Annars flyter livet på. Jag var och tränade för tredje gången idag och jag börjar känna mig lite starkare igen. Men visst känns det att jag var sängliggande nästan två månader. Och att jag har en liten individ till att försörja med syre och näring. Förmågan att transportera bort mjölksyra är helt klart sänkt så jag pausar när det känns för obehagligt och har väldigt låga vikter. Blir trött och får träningsvärk ändå 🙂 Min förhoppning är att jag ska kunna träna två gånger i veckan nästan hela vägen fram till förlossningen. Så får vi se om det blir så, det vet en ju aldrig.
Magen växer men ännu kan ingen som inte känner mig se det. Märklig känsla att stå i en träningssal i tighta kläder och fortfarande vara en av dom som har plattast mage. Fast jag nu är i v.17! Jag har iaf tagit en bild på den som jag ska lägga upp tänkte jag. Ska bara orka och hinna föra över den från kameran till datorn. Blir extra meckigt när den inte ligger i telefonen som i princip är det enda jag använder för att surfa på.

Och ja just det. Det har hänt något stort i vårt familjeliv: Lilla E sov hela natten för första gången i förrgår!! Kl 20-06 i egen säng och i eget rum. Hon upprepade det hela natten som var med att sova kl 20-04.30 för att somna om så fort jag lade mig bredvid henne och sova vidare till kl 07.00. Helt otroligt! Sen att jag inte sover hela natten är ju en annan sak. Det har jag aldrig gjort och tror inte jag någonsin kommer göra. Fast svårast nu har varit att inte kunna titta till henne. Det var svårt att somna om där vid 2-tiden när jag inte hört något från henne på hela natten. Jag tror ju fortfarande att hon ska sluta andas när som helst 😦 Med bebisen som är på väg ska vi iaf ha andningslarm. Jag orkar inte med att sova så på helspänn och med ständig skräck som jag gjorde med E. Jag tror dessutom att mitt ständiga petande och kontrollerande har gjort att hon sovit mer oroligt än hon behövt. Säkert därför det är skönt för henne med eget rum, äntligen får hon sova i fred…

Grillsäsongen inställd! Snälla?

Idag var så solen åter, även om det var lite kallt. Mannen var uppe tidigt med lånehunden och passade då på att sätta igång grillen för första gången i år. Han har laddat i månader för det här och läst på om rökning, grillning, barbaque (stavning? orkar inte leta upp det just nu) etc. Efter någon timme kom jag och E också ut och skulle jobba lite i trädgården och gunga.
Det gick bra tills vi hamnade i röken från grillen… Mannen åkte ju på eldningsförbud i kaminen under vintern pga att röklukten gjorde mig extra illamående. Då illamåendet är bättre har vi kunnat börja elda lite försiktigt inne igen. Men det här med röken från grillen. Herregud, det knäckte mig. Dessvärre går det inte riktigt att komma undan då vinden far lite som den vill under en dag och tillslut hade vi dessutom lukten i hela huset. Resten av dagen har vi alltså båda surat och varit besvikna. Jag för att jag tvingas må illa pga i mitt tycke en onödig hobby och mannen för att det han har längtat efter så länge är inställt, för resten av sommaren. För min del kan vi stänga in grillen i garaget till nästa sommar. Mannen kan inte se en sommar utan grill. Kompromissen blir att han får grilla när jag jobbar, bara det är bortvädrat när jag kommer hem. Världsliga I-landsproblem, jovisst. Bara han slutar grilla. Fasar för när grillsäsongen drar igång på riktigt. Då lär det ju vara fler än han som lagar mat ute. Det blir en intressant sommar detta.. :-/

Att det kanske rör på sig

I går kväll tror jag att jag kanske kände bebisen röra sig! Det bökade liksom omkring nere vid blygdbenet 🙂 Med Pluppen kände jag rörelser tydligt vid det här laget men det är inte alls lika solklart denna gång. Å andra sidan sitter jag nästan aldrig stilla på samma sätt längre. Och sitter jag har jag en 1,5-åring som klättrar runt på mig, så fokuset inåt är inte som förra gången precis…
Magen låter i alla fall vänta på sig även om jag och mannen ser det. Precis som förra gången får jag ingen kula utan hela bukväggen från revbenen och ner flyttar sig lite utåt. Ska försöka ta en bild snart tänkte jag. Vikten är väll också ett kapitel för sig själv. Med E gick jag upp 25 kg! Nu i v.16 (15+2) ligger jag ”bara” på +2,5 kg. Det verkar som om det kanske inte blir lika mycket denna gång, men det är nog lite tidigt att ropa hej över den saken. Senaste veckan innebar +1 kg nämligen… Jaja. Med tanke på att jag sedan gick ner 28 kg det första året efter förlossningen så oroar jag mig väll inte jättemycket. Men ändå, det hade varit skönt att inte bli så tung.

Och så har jag tränat idag! Body Pump på en anläggning ganska nära hemma, tar 20 min med bil. Köpte tillochmed träningskort för det kommande året! För nu vill och kan jag träna igen. Så galet skönt även om det verkligen kändes att jag varit väldigt stilla de senaste månaderna. Hoppas bara jag får fortsätta må bra nu och vara förhållandevis pigg.

Arbetsdag är glädjedag! Eller…?

Arbetsdag idag. Jobbar mina 5 timmar och är rätt slut sen. Undrar hur jag ska orka med heltid? Fast å andra sidan blir det lite mer tempo senare och inte så tungt. Just nu storstädar jag nämligen lägenheter och det är både drygt och jobbigt. Samtidigt väldigt skönt att rå sig själv utan en massa folk omkring. Jag får tänka färdigt helt enkelt 🙂

Dock är det inte superbra stämning från mina arbetsgivare. Eller så är bara jag överkänslig. I alla fall så sa min chef idag att hon skulle träffa den kvinnan som hade mitt jobb förra året. En äldre dam som inte är så samarbetsvillig vad jag kan förstå. Hon jobbar helst själv och på sitt sätt, fast väldigt duktig på det hon gör. Hur som helst så talade chefen om detta med orden ”jag ska träffa E i morgon. Hon har sökt i år med men nu hade vi ju redan anställt dig. Men eftersom du inte stannar hela sommaren så måste vi ju lösa det på något sätt.” Allt med en lite anklagande ton, som om hon hade valt att anställa E hellre än mig om hon vetat att jag var gravid.
Jag blir så trött på att behöva känna skuld eller att jag är till besvär. Uppenbarligen har de inte fattat än att i längden blir detta bra. Att jag på detta sätt ”bara” är borta två månader av säsongstiden, om de nu vill ha kvar mig, istället för en hel sommar. Jag försöker skaka det av mig. För jag har inte gjort något fel alls. Men jag blir arg på det faktum att det är ett hinder för anställningsviljan hos arbetsgivare att föda barn eller förväntas planera fler barn. Eller så har jag en dålig arbetsgivare helt enkelt.

Idag när jag grubblade på detta så försökte jag tänka ut vad den värsta konsekvensen av alltihop kan bli. Och kom fram till att det blir himla bra ändå. Om de nu inte vill ha kvar mig efter i sommar, pga av gravid, så var de uppenbarligen inte bra att jobba för. Och eftersom jag då inte har något arbete att stressa tillbaka till redan i vår så innebär det att jag blir föräldraledig över en lång och härlig sommar! En sommar där även mannen kan vara ledig mycket han med och vi kanske kan spendera en hel del tid i fjällen.
Så börjar jag läsa lite dietetikkurser till hösten 2015 och satsar på att arbeta som Dietist i framtiden istället.

Skönt med en plan och bra framtidsutsikter. Nästan så jag hoppas att de inte vill ha kvar mig 🙂

Humörsvängningar

Sa jag att allt var så bra nyss? Det kan uppenbarligen ändra sig snabbt.. Igår var det inte så roligt att vara min familj precis. Jag vaknade verkligen på fel sida. Kände mig bakfull och arg från det att jag slog upp ögonen. Lördagen innehöll antagligen alldeles för många aktiviteter för mig då vi var ute i trädgården på förmiddagen, hoppade över eftermiddagsvilan, och sedan for på badhuset där jag var med på ett Crossfit-pass och sedan badade vidare med lillan. Efter det var det hem och byta kläder för födelsedagsmiddag hos vännerna här i byn. Jag och lilla E var kvar till 21.30 ungefär, sen bröt hon ihop och jag var inte långt ifrån att göra det samma. Det är lite för lätt att göra för mycket nu när jag äntligen mår bra, vilket jag får betala för efteråt förstås. Tror inte jag kommer fatta att det tar på krafterna att vara gravid den här gången heller, utan köra på som vanligt. Suck. Stackars mannen…

Idag är nog en bättre dag, tror jag. Har mest hunnit lämna och hämta på förskolan, jobba och nu ligger jag i soffan. Får se vad humöret säger när mannen väl kommer hem.