Idag

Är det kanske lite bättre. Vi gick ner på byn eftersom vi hade en läkartid till lilla E som är misstänkt mjölkproteinallergiker. Jag gick, det var vidrigt, men jag grät inte av smärta i alla fall. Jag vill inte ta Spasmofen. ”Något ökad” missbildningsfrekvens är inte alls bra. Så jag kämpar på. Däremot provade jag Primperan mot illamåendet idag. Inte så bra då de ökar på tarmarnas rörelser och jag redan innan springer på toa i panik titt som tätt på dagarna. Så det blir inte fler sådana just nu iaf.
Väl hemma kastade jag ner en madrass till köket och la mig på. Till min förskräckelse kunde jag inte hålla mig vaken utan slumrade till hela tiden, detta med barnet vaket och påhittigt. Jag vaknade ju hela tiden ut min dvala för att kolla vad hon gjorde. Dvs höll henne vid liv. Vad hon däremot gjorde som jag inte orkade göra något åt var att rita med bläckpennan hon hittade. Så nu är all post ritad på (helt okej), ena stolen (är gamla så det gör inget) men även hela madrassen jag låg på. Den var ju vit som ert papper, kan inte säga något om det. Först efteråt slog det mig att hon kunde målat på väggarna om vi haft otur. Nåja, nästa gång jag nästan svimmar av trötthet ska vi stänga in oss i sovrummet, säkrare så.

Sen vägrade hon somna på eftermiddagen. Eller, jag sövde henne i Ergon men precis när jag lägger ner henne i soffan vaknar hon. Bara att börja om och nu ville hon inte alls. Så jag fick dra ut henne i vagnen. Linkade gatan fram och tillbaka, glodde blekt och tomt på de jag mötte. Till slut somnade hon och jag drog in vagn med snö och allt i hallen och fick äntligen sova i soffan. Två timmar sov hon, halleluja! Sen såg vi på Nalle Puh och äntligen är nu pappan hemma.

I morgon väntar ultraljud i Motala och förskola för Pluppen. Jag vet inte vad de kan se, hoppas på något tydligt och lättåtgärdat. När jag läser om symptomen nu verkar det vara gallblåseinflammation. Långvarigt, smärtsamt och jobbigt. Hade jag inte varit gravid hade det nog varit ganska enkelt att lösa med starka mediciner. Fast hade jag inte varit gravid hade jag nog inte varit dålig… Beroende på vad de hittar i morgon ska jag försöka få någon att skriva ut diklofenak åt mig. För det här går inte. Jag har ett liv att leva också. Och snart ett nytt och roligt jobb att sköta. Hoppas på en lösning snart.

Annonser

4 thoughts on “Idag

    • Jo, jag vet. Lusläser janusinfo och väger för och emot. Verkar vara aningen lägre risker för missbildningar med diklofenak än Spasmofen vad jag kan se. Eller, olika missbildningar och olika studier, svårt att jämföra. Men visst, inget är bra. Men nu måste jag ha något som hjälper. Är värre att äta Spasmofen utan att de ger full lindring än att äta diklofenak om de hjälper, tänker jag.
      Hoppas det går över ändå…

  1. Men stackare!
    (Jag har helt missat dina 2 senaste inlägg. Kan ju iofs bero på att vi ligger sjuka.) 😉
    Lycka till på ultraljudet imorgon. Hoppas de hittat vad det är för problem och hoppas du får medicin som hjälper och som bebis inte tar skada av. Jag håller tummarna.

    Kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s