Cellförändringarna och syskonlängtan

Nu har det lugnat sig med det akuta efter operationen. Jag varvar panodil och Citodon beroende på hur ont jag har för tillfället och så toppar jag med lite Lergigan mot illamåendet. Dessutom har det börjar bli mer blodblandade flytningar sedan jag skulle kunna börja lyfta igen i torsdags så jag stoppar även i mig Cyklocapron lite nu och då. Blä för alla tabletter 😦

Nåväl. Nu när det som sagt är under kontroll kommer oron över analyssvaret på den bit de tog bort. Och så funderingar på om de fick bort allt. Och om han kollade upp i livmoderhalsen och inte bara längst ut. Tänk om jag har förändringar där med? Så fort semestrar och sånt är över ska jag ta mig till en gyn som jag förstår vad hen säger och som jag litar på. Förtroendet för den här gyn är tyvärr borta då han varken frågade mig ngn innan ingreppet eller gav mig ngn info efteråt. Hade han bara ställt basfrågorna (är du frisk? Äter du några mediciner?) innan op hade jag kanske sluppit blodbadet.
Men mest upptas tankarna av bebislängtan. Jag trodde jag skulle nöja mig med min lilla, vara lycklig att jag faktiskt fick ett barn. Men till min fasa har längtan efter att vara gravid igen vuxit sig allt starkare och jag börjar nu ana att om det nu inte blir fler så kommer det vara smärtsamt och jobbigt. Så mycket lättare det varit om jag inte längtat….
Pratade med mannen om det idag och även han börjar längta en efter en liten till, fina han ❤ Som ett led i den längtan ska jag iaf byta ut mina p-piller mot en kopparspiral så fort jag läkt i underlivet. Då har ändå kroppen en chans att få ordning på hormonerna, sätta igång med ägglossning och sånt tills vi kan börja försöka igen. För till den krassa verkligheten hör, förutom min ålder, ekonomin. Om vi får ett barn till innan Pluppen är 2,5 år så beräknas min föräldrapenning på samma inkomst som jag hade innan den förra graviditeten. Om det blir ett barn med BF efter 23/12-14, ja då beräknas föräldrapenningen på det jag tjänat här emellan. En himmelsvid skillnad då jag inte bara jobbar mkt mindre utan också gått ner i lön rejält. Totalt skulle det röra sig om ca 5000 kr/månad vi förlorar på det. Och då är inte min föräldrapenning hög från början precis. Nu vet jag att man inte kan planera barn men jag hatar att inte kunna försöka när vi vill. Nu ska vi enl gyn vänta tills efter omprov i januari. Så om allt är okej så har vi en månad på oss att bli gravida.
Jag v e t att det är lyxproblem. Att jag naturligtvis är lycklig om och när det blir ett till barn. Men va fan, jag hatar att vara styrd av omständigheter jag inte kan råda över 😦

Så, nu är alltså:
1 – byta ut p-piller mot kopparspiral
2 – hitta en gyn jag litar på och höra vad som verkligen är testat
3 – försöka få ett omprov så tidigt som möjligt. Har hört att man kan göra det efter 3-4 månader, vilket skulle innebära en enorm skillnad för mig

Bra, då har vi en plan.

Annonser

3 tankar om “Cellförändringarna och syskonlängtan

  1. Låter som en bra plan! Det borde ju rimligt vis gå att testa om innan januari. Hoppas du kan hitta en gyn som har förståelse för hela situationen!
    Syskontankar finns här med, men försöker sopa dem under mattan så gott det går. Blir nog inte lätt med två små själv! Borde vara nöjd, men hon kommer ju bli så ensam. Kram

    • Har googlat lite nu och det verkar som om 3 månader efter är vanligt. Hade ju varit toppen! Eller så kör vi på och om vi har tur blir då cellprovet sent i mitten av graviditeten så ev förändringar kan tas bort efter förlossningen.. Måste prata med gyn först känner jag. Jäkla semestertider :-/

      Förstår att det är ett knepigt beslut som ensamstående Åsa. När jag försökte själv hade jag iaf bestämt mig för två (eller tre) om det gick. Just för att de inte ska bli själva, och för att jag visste att jag ville. Det tuffa är en förhållandevis kort period ändå, även om det naturligtvis kan bli sjukt jobbigt den tiden…

      Svårt som sagt.
      Kram

      • Mmm, får nog ta mig en funderare eller två till innan jag beslutar mig. Men kan inte göra så mkt än ändå, mensen lyser med sin frånvaro än så länge.
        Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s