Noja och besök på KK

Nä, jag mår inte alls bra. Tårarna rinner och jag är trött, tröttare, tröttast. Eftersom jag känt Pluppen mycket mindre än jag brukar i fyra dagar nu så har även det satt sig i skallen på mig och oron har växt. Känt henne har jag men inte lika intensivt och länge som vanligt. Bla har hon hoppat över kvällsgympan helt de senaste dagarna och bara haft kortare episoder med buffar under dagen. Ringde därför min mvc och fick prata med S som är undersköterska där. Min bm var ledig så hon rådfrågade en annan varpå  jag fick rådet att åka in till akuten, på en gång. Tala om att jag jag fick ett sammanbrott. Här ringde jag och trodde nog mest att jag bara skulle bli lugnad och fick istället order om något annat. Eftersom jag var på väg in mot stan på cykel (hade inte fått tag i mvc under dagen och tänkte kika in och se om någon bara kunde lyssna på henne) så stod jag i stadsparken när de ringde upp mig. Så med tårarna rinnande cyklade jag vidare till sjukhuset. Ja, jag vet. Rätt galet att ta cykeln till KK men det var liksom både snabbast och enklast just då.

Väl på spec. mvc så var dom så himla gulliga. Som vanligt kände jag mig både löjlig och dum som störde dom när det nu antagligen inte var någon fara (gudskelov) men det plockade dom ur mig ganska snart. Bm som satte ctg påpekade också att rekommendationen faktiskt är att man ska ta kontakt om rörelsemönstret ändras…

Ctg var fint och hon buffade på medan vi låg där. Dock hade hon väldigt hög puls men det rättade till sig när bm såg hur dåligt jag mådde av att ligga på rygg och vi vände på mig så jag låg på sidan istället för på rygg. Stackars liten där inne får väll inte heller syre nog när hon klämmer till kroppspulsådern sådär. Vi mätte även mängden fostervatten och det var fint. Så jag blev hemskickad med lugnande besked och gulliga människors bemötande i minnet.

Väl hemma har jag förstås gråtit en skvätt till och är nu helt urlakad. Skräcken för att något ska hända henne är förlamande. Jag måste börja tänka på något annat än risken för att något ska gå fel, annars blir det jobbigt detta. Men först ska jag sova, mycket. Är helt slut av att inte sova på nätterna längre och känslostormarna låter ju knappast vänta på sig när sömnkontot töms…

Annonser

En tanke på “Noja och besök på KK

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s