80 F

Ja, jag kunde ju önska att 80 F var ett husnummer, men det är det inte. Snarare storleken på den nya bh jag var tvungen att köpa i torsdags :-S

Undrar vad nästa steg är? Kanske nåt som är anpassat för dom här;

Muuuuuuu!

Annonser

Min knasiga, älskade unge

Hemma! Eller ja, jag har varit hemma sedan halv ett i natt men jag var tvungen att sova och sedan jobba däremellan. Dessutom blev det bråttom att boka lite nya biljetter för kommande resor och så har jag pratat med mannen en stund.

Tack snälla söta fina ni för fina kommentarer på mitt förra inlägg. Rul var speciellt och vi hade en fantastisk bm som berättade och var engagerad. Vi fick förutom den bild jag lade upp i fredags en annan där pluppen gör yoga tror jag allt:

Ser ni vad som är vad? Vi fick kämpa lite först. I mitten är huvudet, helt inklämt mot bröstkorgen och magen. Rumpan är uppe till höger och benen är rakt bakåt över huvudet. Det roligaste var ändå att hon irriterat började slå med sina små händer på sina knän, eftersom hon fick dom i ansiktet… 😉

Efter rul så var det besök hos min fina bm M. Hon är verkligen helt makalös och är ibland nästan mer entusiastisk än vad jag är. Men så såg hon mig ju sist när jag mådde så dåligt. Det är som lite skillnad nu… Hur som helst var hon strålande nöjd med min viktuppgång (någonstans mellan 5 och 7 kg, har inte stenkoll på vad jag vägde just innan jag plussade eftersom jag kanske väger mig en gång om året), jättenöjd med hur jag mådde och allmänt bara fin. Något hon inte gillade däremot var mina sammandragningar. Hon ville sjukskriva mig på deltid men naturligtvis så satte jag mig på tvären. J var inte så himla imponerad av mig efter det kan jag säga :-/

Nåja, hon släppte mig inte med mindre än en läkartid om två veckor, då vi ska se hur det artar sig. Fram tills dess har jag på mig att bevisa att jag kan jobba ”bara” heltid. Kändes faktiskt väldigt meningslöst att bli deltidssjukskriven när det varit så galet på jobb. Jag hade ändå inte kunnat gå hem.

MEN idag så tror jag allt det har regnat manna från himlen! Det första som möter mig när jag kom in på jobb var ett nytt ansikte i receptionen, inne i butiken så var K glad och nöjd efter helgen för hon hade fått hjälp i städet av T som börjat i disken nu bara så där och M som kockar i vanliga fall. Vid lunch så såg jag ännu en obekant som tydligen ska hoppa in i servisen en vecka. Och så har vi fått några som kan jobba i köket lite då och då också. Mina chefer har uppenbarligen trollat under de senaste fyra dagarna. De här tjejerna och killarna är sådana som ska jobba på andra anläggningar runt om oss men som vi med hjälp av deras chefer fått upp tidigare. Kan tilläggas att vi betalt resan upp, vi är som sagt smått desperata. Hela personalstyrkan har gått och balanserat på gränsen till utmattning ganska länge nu och som ansvariga så har vi bitit på naglarna och hoppats att dom håller ihop lite till.

Så kanske, kanske kan vi andas ut lite nu. Jag ska i alla fall känna efter i två veckor och sedan träffa doktorn. Jag har faktiskt börjat falla till föga för idén att vara sjukskriven några timmar i veckan. Om inte annat hade det gjort att jag slapp använda all min komptid och/eller få karensdagar varje gång jag behöver vara hemma för att jag har ont och sammandragningar.

Jaja, just nu njuter jag av att ha koll på tillvaron igen. Och så är det hög tid att sova för natten, omedelbums! *försöker beordra mig i säng*

Kram på er!

RUL

Var faktiskt löjligt lugn inför rul, men så har jag ju fått se pluppen några gånger innan och alltid fått höra att det ser så fint ut. Allt var på rätt plats och i rätt storlek. Eller tja, huvudet var nästan en hel vecka före i storlek. Men bm tittade på J som satt bredvid och konstaterade bara att konstigt vore annat med den pappan… 😉 Med tanke på att jag också hade stort huvud när jag föddes så blir det nog så. Aj, liksom….

Och så bad vi om att få veta vad det var för kön på bebisen. Det var inte så lätt för henne att få en titt då pluppen rörde sig så mycket och just då låg som en fällkniv. Men till sist så! Av vad hon och vi såg så verkar det som att det är en liten tjeja som ligger där inne 🙂 Jag ska bli mamma till en liten tjej!
Jag trodde att det skulle spela någon roll för mig vad det blev, har av någon märklig anledning alltid velat ha en tjej. Antagligen för att jag är uppvuxen i en familj med bara tjejer, har känt mig vilsen vid tanken på att uppfostra en pojke. Men nu känner jag inget särskilt faktiskt. Jag har en plupp inuti som jag älskar över allt annat, det räcker.
Berättar mer om rul sen, när jag är hemma och har en dator. Tills dess ska jag ägna helgen åt att mysa med mannen så det blir lite extra tyst här till på måndag.
Önskar er alla en fin helg!

Det totala kaoset

På jobb alltså. Det är vansinnigt på riktigt och jag undrar när de första blir sjukskrivna. Vi har så enormt mycket gäster, mycket mer än vi någonsin hade kunnat fantisera om. Personalen som ska komma när vi ”börjar på riktigt” i februari har vi naturligtvis ringt men dom sitter ju som inte hemma och väntar på att åka hit. Nån är i Mexico, en annan i Asien eller nyss hemkommen från Sydamerika. Dvs ingen kan komma. Och vi går under, blir ledsna, arga och osams 😦 Och vi kan inte gå hem eller sluta jobba. Vart ska då våra gäster bo? Som har åkt hela vägen från England, Kina, Japan eller någon annan plats i världen och som nu kommit fram till en i deras ögon öde plats långt upp i Arktis. Och lite så är det, ödemark alltså. Det finns ingen annanstans de kan gå för att bo eller äta, vi måste hjälpa dem oavsett om de bokat eller ej. Vi prioriterat bort allt mer och alla avdelningar slåss om personalen. Jag jobbar ändlöst mycket mer än jag borde men räcker ändå inte till. Ingen av oss räcker. Det är svårt att måsta gå hem när det fortfarande är kaos, men jag måste. Jag måste tänka på Pluppen, h*n är viktigare än någonting annat. Men det svider i hjärtat när mina kollegor är förtvivlade 😦

Men nu är jag hemma, har mat i magen och ska snart faktiskt träna Yoga innan jag packar och sover några timmar innan flyget ner till Skåne, mannen och RUL! Uppdaterar så snart jag kan efter ultraljudet på fredag 🙂

Kram på er!

Bakdag

Tröttheten har legat kvar hela dagen, likaså tårarna som hotar att tränga fram hela tiden. Har ingen egentlig anledning till att vara ledsen men det är många tankar som rör sig i huvudet och jag blir orolig och trött. Mest är jag faktiskt rädd för att mannen har träffat någon annan där hemma. Varför jag tror det? Har ingen anledning egentligen. Det räcker att han inte finns att nå några timmar, eller låter lite disträ och avlägsen när jag pratat med honom. Mest är nog gamla spöken som har sig med mig, jag hoppas det och att tiden kommer överbevisa mig om att det här är bra på riktigt.

För att skingra tankarna lite så har jag ägnad dagen åt att baka, en av mina bättre terapiformer när jag är för trött för att träna.

Här är resultatet:

Kornmjölsbullar med linfrö, kanelbullar, släta semmelbullar, hjortronkakor och rulltårta med grädde, hallon och choklad.

Det blev också en köttfärspaj och renskavsgryta till frysen men det gjorde sig inte så bra på bild 🙂

Nu ska jag ta ytterligare två Panodil och sedan sova bort kvällen och natten. I morgon måste jag ju jobba igen och det är en tung vecka jag har framför mig.

 

 

Ny vecka och ny magbild

Jag går in i v.19 idag och Pluppen har buffat som attan hela morgonen ❤ ❤ <3. En ny magbild ligger här . Men jag undrar var h*n ligger egentligen för om jag ska gå efter bilderna så växer rumpan mer än magen :-S

Jag hoppas att det är amningsfettet som sitter där och att det försvinner snabbt sen. Skulle faktiskt tro att det är så, är så extremt lik min mamma i kroppen hitintills i graviditeten och hon hade mjölk i överflöd samt kom i de jeans hon hade som 15-åring bara några veckor efter förlossningen.

Är annars överdjävulskt trött idag och har sovit 12 h i natt. Vaknade med en ledsen och övergiven känsla, dålig start på dagen. Ska vara inne idag och ägna mig åt att baka och laga mat till frysen så att jag har i veckan. Laga mat när jag kommer hem från jobbet är inte att tänka på, är för trött då. Börjar ifrågasätta det här med att jobba heltid också. Hade ju så ont i magen igen både i fredags och igår och nu är jag helt slut. Ska bli skönt att träffa min fina bm på fredag och höra vad hon säger.

 

 

Lördagmorgon och livat värre

Vaknar till min vackra vintervärld där det är -17 grader ute, kanske inte blir så mycket skidåkning idag ändå. Kanske blir det en promenad och lite extra mycket fika inne istället, lika fint det.

Magen var stenhård när jag vaknade och jag har haft ont under natten så nu ligger jag i soffan och väntar på att mina Panodil ska göra verkan. Men i min mage är det fullt liv! Det buffas och sparkas av de där små minifötterna just nu och hela min själ bara fylls av glädje och kärlek när jag känner det. Lilla, lilla pluppen, så älskad redan innan jag vet vem du är. Det är magiskt!