Pirr i magen

Det är vår, solen skiner, löven håller på att slå ut och igår ägnade jag 3 timmar åt att prata med någon i telefon. Det är denna någon som orsakar pirret.

Är ytterst förvirrad måste jag säga. Jag har ju relationsförbud till september så jag ska inte ge mig in i något i alla fall, kanske… Men framför allt ska jag bli en ensamstående mamma! Jag gillar tanken mer och mer, det börjar bli mitt förstaval istället för vad som i början kändes som en nödlösning. Dessutom vill jag bli mamma NU! Snurrigt :-S

Nu bor den här mannen långt härifrån, Lund närmare bestämt. Men hjälp, han är bra! Även han var på samma utlandsuppdrag som jag och det var där jag lärde känna honom lite. Eller först var jag mest rädd för honom. Han var en av de högre officerarna och såg så sammanbiten ut jämt. Men så har jag lärt känna honom mer och mer, både där men framförallt efteråt här hemma. Vi brukar maila rätt intensivt periodvis, eller chatta om det är så. Och så ses vi någon gång om året hos gemensamma vänner. Jag tänker på honom ganska mycket och mer den sista tiden men det var länge sedan vi hördes ordentligt. Vi pratade också om honom över de där champagneglasen i torsdags och A som också känner honom rätt väl sa att hon skulle se till att det blev nåt av nu, för hon tycker vi passar ihop. Och så ringde han igår och helt plötsligt kom det här pirret. Vi lyckades i alla fall bestämma att han skulle komma hit en vecka i sommar så att vi förhoppningsvis kan komma ut på någon vandring. Gaaahhh!

Men hjälp! Vad gör jag nu!?

Annonser

7 tankar om “Pirr i magen

  1. Se vart det leder 🙂 Underbart med pirr i magen och fjärilar! Ang Pergotime.. jag skulle nog skippa dem om jag var du.. Onödigt med massa hormoner i kroppen när man inte behöver dem egentligen. Idag var testerna blanka, skönt det! Då kan jag börja testa igen på riktigt för nu har sprutan gått ur kroppen. Hehe, testnarkoman som man är.. Kram på dig!

  2. Jag vet, ni har rätt. Det är härligt! Och jobbigt! Och underbart!

    Jane – Är inne på det också när det gäller Pergotime, dom ska ju hjälpa om något är fel och det borde det inte vara.
    Testnarkomani är en rätt väl utbredd åkomma tror jag allt, lider av det själv från och till 🙂 Men spännande att du kan börja leta efter ett riktigt streck. Eller ja, lite för spännande kanske men jag hoppas du får ditt plus nu!

    Kram på er

  3. Åh, jag känner igen tankegången. Har funderat på om man ska börja med internetdejting eller nåt, men jag vill ju ha barn nu! Inte om några år… Så svårt, så svårt.

    Men njut av det nu. Det som sker, det sker =)

    Eller som mitt favvo ”ordspråk” säger ”när du planerar ditt liv skrattar gud…”

  4. Ping: Att sammanfatta ett omtumlande år « Bebisfrön

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s